lördag 11 april 2015

Resan till USA

24 mars åkte vi hemifrån kl 4 på morgonen. Liam var superförvirrad när vi väckte honom men somnade inte i bilen förrän vi bara hade 1 timme kvar till Landvetter. I två timmar innan dess satt han i baksätet och sjöng med i låtar på radion. Knappt någon trafik var det på morgonen, skönt. Kom fram och hittade långtidsparkeringen på Landvetter och hade sen en liten bit att gå med väskorna. Efter att vi hade ätit frukosten som vi tagit med oss så gick Liam och jag gick på toa, det gick att se på Liam hur mosig och trött han var i ansiktet hehe.
 
 
Sen skulle vi checka in men det hade blivit något strul med incheckningen vi gjort online så de fick ringa flygplatsen i Tyskland och fixa med nåt så att vi kunde checka in väskorna hela vägen. Hade blivit bråttom i Dusseldorf annars med bara 40 minuters byte och hinna hämta ut väskorna och sen checka in allt igen. Men det löste sig till slut och vi gick till gaten, det var första gången jag och Liam flög från Landvetter men Sam hade gjort det innan. Liam satt och spanande på flygplanet som vi skulle med, det körde inte ända fram till gaten utan vi fick gå ut och sen uppför trappan till det.
 


 
Liam var peppad på att gå på planet för vi hade pratat om det varje kväll när jag nattade honom i två veckor innan så han fattade direkt vad vi skulle göra när vi kom fram till flygplatsen och han kunde se och höra planen lyfta. På första planet satt han nästan knäpptyst hela vägen med händerna tryckta mot öronen för att det lät så högt eftersom planet var rätt så litet.
Kom fram till Dusseldorf och gick igenom passkontrollen ut från Schengen där dom var väldigt hårda och såg väldigt tyska ut, Sam lyckades komma med oss igenom efter att han visat sitt svenska id-kort och 2 st gränspoliser synat hans amerikanska pass jättelänge. Kom på planet till Newark tillslut, hade nu åtta timmar framför oss.
Liam satte händerna för öronen igen så fort vi kommit på planet innan det ens börjat låta något.


 
Liam fick en Lufthansa-anka av flygvärdinnorna.

 
Liam somnade ganska snart men sov inte så länge eftersom det började serveras mat.
Jag tror han var vaken sen resten av resan, han tittade på Paddington-filmen två gånger på tv-skärmen och sen vet jag inte ens vad vi gjorde resten av alla timmarna men på något sätt lyckades vi alla underhålla oss så timmarna gick. Det är både lättare och svårare att flyga med honom nu än när han var yngre, men ändå mest lättare. Det enda som är svårare nu är att det inte går att få honom att somna lika lätt, men å andra sidan har han en högre tolerans och kan stå ut med att vara trött ett tag utan att krisa, han klarar av att vänta bättre och förstår bättre när man förklarar saker för honom, han är mer ¨tapper¨ liksom.

 
Så kom vi äntligen fram till Newark och heltäckningsmatta och jobbiga självspolande toaletter på flygplatsen. Superenkelt att komma igenom passkontrollen, skönt! Och vi fick gå i gräddfils-kön med andra medborgare och slapp stå i den långa vanliga. Hämtade väskorna och tog oss sen med tåget till andra änden av flygplatsen för att hämta våran hyrbil. Det var mysigt att höra alla runt en prata amerikanska igen och se hur pratsamma och hjälpsamma de flesta var.
Fick hyrbilen till slut, Liam hjälpte till med att passa väskorna.

 
Och att lasta in dem.

 
Gps-en tog oss på lite villovägar genom slumområden men kom ut på motorvägen efter ett tag. Bara två timmar kvar nu.


Liam slocknade med en gång i bilen och sov som om han var i koma. Trötta var vi allihopa! Var nog framme vid Sams föräldrars hus runt 19 eller 20 på kvällen. Bäddade till Liam och nattade sen honom efter att han fått hälsa på farmor och farfar. 



Liam var på ganska uselt humör första kvällen för han var så trött men nästa dag var allt spännande igen tyckte han och han började sakta men säkert värma upp till farmor. Jag och Sams mamma åkte och klippte oss och sen kom Sam och Liam och så åkte vi och handlade lite grejer till Liam, han fick gympaskor till våren och lite annat, och sen åt vi lunch på Red Robin. Sam och jag hade gjort en lista i förväg på alla de godaste matställen där vi ville hinna äta så det var bara att bocka av hehe.
 



Liam fick en sån här snurra som han älskade och inte ville släppa ur siktet, jag minns att jag också hade en sån när jag var liten.



 
Liam lekte med sin kusin Celeste som är några månader äldre än honom.


 
Dom spelade spel tillsammans.




Liam med farmor och hundarna.


Liam lekte med farfar. Han kallar både farmor och farfar för ¨farfar¨, haha.

 
Min mage som inte var så stor men kändes stor då.
 
 
På lördan fyllde Sams gammelmormor hundra år och hade stort kalas. Vi hälsade på henne redan på fredan och hon blev så glad och överraskad av att se oss att hon började gråta.
 


 
 Liam var ju såklart tvungen att passa på att rida eftersom Sams syster har två hästar. Han älskade det.
 

 

 

 

 





 
På lördan var det stort kalas som sagt.
 
 

 
 Liam hade roligt i en hundbur.
 





Fem generationer!


Liams blick var rolig på denna bilden. Så typisk honom när han känner sig lite awkward och blyg, haha.



 
Liam och jag ser jetlaggade ut.

 
Vi hann hälsa på vår kompisar också; Liams fadder Chad och hans flickvän och deras son.
 Liam tyckte det var kul att leka med någon som var lite äldre.


Hemresan gick bra men Liam fick öronvärk och grät både vid start och landning, stackaren. Han var lite bitter och satt med räven knuten som ett huckle runt huvudet hela flygresan. Folk stirrade på honom men han vägrade låta mig ta av honom det, så där satt han och svettades och jag skämdes för att han såg så konstig ut, haha.


 
Trötta och hålögda var vi som man kan se :) Skönt var det att få lite specialbehandling på flygplatsen i New York i alla fall för att vi hade småbarn så vi fick boarda planet först av alla. Planet var försenat i nästan två timmar pga snöstorm innan vi kunde lyfta men dom tog igen det på något vis så resan som skulle tagit åtta timmar tog bara sex timmar, det var jättebra. Liam sov bara pyttelite igen för de hade inte lamporna släckta så lång tid och sen klämde dom in 3 måltider på resan också. Kom fram till Dusseldorf och fick ta buss ut till nästa plan. Sen till Göteborg och det var fint väder när vi kom fram. Hämtade bagaget och gick genom tullen som var obemannad som vanligt, betalade för bilen i nån automat också. Sen fick vi köra direkt till närmaste bensinstation för det var så lite olja kvar så att man hörde att det hackade. Liam sov som en stock alla tre timmarna hem, jag fattar inte hur jag orkade köra hela vägen men vi stannade en gång och tog lite luft och då var man liksom redan så övertrött så att man blev speedad istället. Bara att köra på. Sista biten från Alvesta och hem kändes som att den tog längst tid. Lastade in väskorna och körde sen ganska snart till mamma i Åby och hämtade missarna och sen hunden också. Somnade kl 21 allihopa och sov som vi var medvetslösa. Jag jobbade dagen efter och gick upp vid sju, Liam sov ända till kl 13! Skönt med påsk sen så vi kunde ta igen oss lite! :)
 
Här är Liam och jag på planet hem.
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar