Han förstår en himla massa av vad vi säger och det känns så himla kul, även om han inte säger alla ord som han förstår ännu. Han vet vad ''Hämta lilla räven'' betyder, då springer han och letar efter sin snuttefilt. Han börjar springa om man ropar ''skynda'', och dansar om man frågar ''kan du dansa Liam''. Säger man ''vill du ha mer'' så gapar han alltid stort med munnen, haha.
Han älskar att sitta i knäet och kommer ofta och sätter sig i knäet på en när man är på golvet. Det är så mysigt för fram tills nu har han inte riktigt varit den typen utan alltid varit på språng eller viljat leka ifred utan att man stör honom med kramar.
Han gillar allt som har med sopor att göra; rensa, städa, plocka i och ur sophinken osv som en liten sopgubbe.
Han älskar både små och stora djur och är totalt orädd till och med för stora hästar. Katter, hundar och getter är nog favoriterna. Han leker varje dag med katterna med snören och papperstussar som de jagar efter medans Liam skrattar högt.
Han gillar att sparka boll och dribbla saker mellan fötterna.
Han tycker det är kul att prutta på beställning som Sam såklart har lärt honom.
En sak som han verkligen inte gillar är att ha strumpor på sig, de drar han av sig så fort han får tillfälle.
Han tar av sig och på sig kläderna själv, av går lättast, när de ska på så får man hjälpa lite ibland.
Han kan själv öppna och stänga dörrar med vanligt svenskt dörrhandtag.
Han klättrar över trappgrindarna och ner på andra sidan.
Han schasar på flugor och viftar med händerna mot dem.
Han borstar av händerna mot varandra när de blivit smutsiga eller kladdiga, eller så kommer han och borstar av sig mot mina byxor, lol.
Om man säger till honom så försöker han göra sig osynlig genom att huka sig ner bakom något tills han tror att kusten är 'fri'.
Han tycker om att få små uppgifter att göra; tända o släcka lampor, dammsuga (hålla koll på sladden, putta dammsugaren framåt, hålla i slangen och dra fram o tillbaka), hjälpa till med soporna och veckla ut nya soppåsar att sätta i, dammtorka, sortera ren tvätt, leta efter saker som man inte hittar osv.
Under hans röda hår har det börjat komma fram nytt alldeles vitblont hår, det är därför det fortfarande ser rätt så tunt ut fast det egentligen inte är det.
Han har börjat öppna upp sakta men säkert mot bekanta och släktingar även om han fortfarande är lite blyg. Det har känts skönt att han har fått och får ta det i sin egen takt. Folk brukar säga att han verkar alltid så lugn och nöjd och väluppfostrad (och lite tyst) när vi är i ''sociala sammanhang'', så det är ju inte så att han blir alldeles uppskärrad av att han är blyg utan bara att han inte är så social och utåtagerande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar